Leg. psykolog sedan 9 år tillbaka. 

Undviker du att visa dina mer sårbara sidor? Som psykolog med lång erfarenhet av att jobba med människor i samtalsterapi har jag träffat många som känner som du. Människor som av olika anledningar har ett motstånd inför att dela med sig av sig och visa fler sidor av sig själva. Jag vet också själv hur jobbigt det kan vara att acceptera sårbarhet, för jag har känt på samma sätt. 

Vi vet i teorin att det är mänskligt att ibland känna sig skör, osäker och ledsen. Vi vet också att det ofta känns lite bättre när vi lättat vårt hjärta för någon som lyssnar och visar medkänsla.  Ändå kan det vara så svårt i praktiken. För även om vi förstår att alla känslor ska få finnas så känns det tyvärr ofta inte så när vi behöver det som mest. I stället kanske du får sådana här tankar:

”Tänk om andra tycker att jag är överkänslig eller misslyckad och konstig om jag berättar detta...”

Eller så kanske du drar slutsatsen om att du nog är ensam om att känna såhär och därför väljer att inte tala om det?

Sårbarhet kan få dig att känna dig svag och skamfylld och det kan hända att du försöker dämpa dina ”dåliga” känslor, t. ex. genom att förmana  dig själv: ”skärp dig, var inte så känslig!" Du sätter på dig en fasad utåt av att allt är bra fastän det kanske inte alls är det.

Som sagt, jag har också varit där. Tidigare i livet bar jag också runt på en sköld avsedd att skydda mig men som i verkligheten bara hindrade mig från att lära känna mig själv och låta andra lära känna mig. Vad jag inte visste då var att styrkan i alla ens känslor (även de vi vill ha mer av som glädje, lycka och kärlek) minskar när vi trycker undan det vi inte vill känna. Vi blir frånkopplade oss själva och andra och kan känna oss lite tomma  - som att vi lever ett halvhjärtat liv. 

Med nya insikter och ur en frustration och en längtan efter något annat så föddes  hos mig en vilja att börja göra aktiva val i en annan, mer helhjärtad riktning.

Jag är inte "färdig" med min "sårbarhetsresa" för det tror jag aldrig man kan bli och visst kan jag fortfarande känna rädsla ibland över att dela med mig av mig själv, men jag känner mig modig på samma gång. Dessutom kan jag ärligt säga att jag känner mig mer glad, tacksam och levande idag än tidigare då jag nu strävar efter att leva ett liv utifrån mina värderingar som innefattar just mod och sårbarhet. 

Jag tror därför att något väldigt viktigt händer när vi börjar fråga oss själva hur vår rädsla för sårbarhet håller oss tillbaka.  En gång förändrade den frågan  mitt liv och idag vill jag därför gärna också hjälpa dig att börja träna på att acceptera din egen sårbarhet.

Fördelarna är nämligen stora. Möjligheten till mer kärlek, tillit, värme och samhörighet (både till dig själv och andra) finns inom räckhåll -  om du är villig att ge det en chans. 

Är du trött på att vänta och försöka lösa de här problemen på egen hand? Är du nyfiken på att påbörja en resa mot att våga leva med ett mer öppet hjärta? Jag lovar dig att det är värt det.